FAQ

  1. Vad är Krut?
  2. Har de unga rätt att delta i beslutsfattandet?
  3. Vad är Krut?
  4. Vad räknas inte som Krut?
  5. Vilka är målen för Krut?
  6. Gäller Krut mig?
  7. Hur kan jag själv påverka med hjälp av Krut?
  8. Vad är verksamhetsgrupper?
  9. Vad är Kruts kärngrupp?
  10. Varför lönar det sig att ställa upp som kandidat till Kruts kärngrupp?
  11. Vad har man redan gjort inom ramen för Krut?
  12. Vad är ruuti.net?
  13. Vad är KrutExpo?
  14. Vad är mötet med beslutsfattarna?
  15. Vad är överborgmästarens elevkårsdagar?
  16. Vad är elevkårsdagar?
  17. Vad är KrutBudgeten?
  18. Vad är Kruts historia?
  19. Hur förhåller sig Krut till demokratin?
  20. I vilket skede av beslutsfattandet är det bäst att höra de unga?

1. Vad är Krut?

Krut är Helsingforsungdomarnas eget system för påverkan. Med hjälp av Krut strävar vi efter att säkerställa att Helsingsforsungdomarna får sin röst hörd i det kommunala beslutsfattandet. Helsingfors stads samtliga förvaltningar har förbundit sig till systemet.

 

2. Har de unga rätt att delta i beslutsfattandet?

Ja, det har de. Paragraf 8 i ungdomslagen förpliktar kommunerna att anordna de unga möjliget att delta i behandlingen av ärenden som gäller det kommunala ungdomsarbetet och den kommunala ungdomspolitiken. Därtill ska de unga höras i ärenden som berör dem. Även andra lagar, såsom kommunallagen, förpliktar kommunerna att höra kommunbor – även unga! – i beslutsfattandet.

 

3. Vad är Krut?

Förutom att höra de unga innebär Krut all sådan aktiv verksamhet som erbjuder unga helsingforsare eller ungdomsgrupper möjligheter att försöka påverka frågor som är större än de själva. Det betyder att man agerar för någonting i syfte att åstadkomma ändring eller bevara någonting bra som det är. Krut uppmuntrar och stöder de unga till att agera i sin egen stil för sin närmiljö eller för hela staden.

 

4. Vad räknas inte som Krut?

Det är inte Krut att agera endast för sitt eget bästa. Krut är inte heller att genomföra en befintlig verksamhet utan att ta hänsyn till de ungas åsikter.

 

5. Vilka är målen för Krut?

– Att garantera en god erfarenhet av påverkan för så många unga som möjligt

– Att stödja olika verksamhetssätt

– Att skapa olika sätt för unga och beslutsfattare att samtala med varandra

 

6. Gäller Krut mig?

Om du är en ung person från Helsingfors, finns Krut där just för dig. Om du arbetar vid Helsingfors stad eller är aktiv på arenor för politiskt beslutsfattande, finns Krut där för att göra det möjligt att höra de unga vid beslutsfattandet. Om du är en aktiv vuxen som agerar för en gemensam och bättre stad, kan du via Krut komma i kontakt med de aktiva unga i staden.

 

7. Hur kan jag själv påverka med hjälp av Krut?

– Samla en grupp med likasinnade kompisar bakom din idé och ta itu med frågan.

– Kom med i en redan verksam grupp som intresserar dig.

– Gör ett initiativ via Kruts webbplats.

– Utarbeta en bloggtext till avsnittet för gästinlägg (vieraskynä) på Kruts webbplats.

– Delta i en diskussion under mötet med beslutsfattarna eller på KrutExpo.

– Delta i elevkårens verksamhet i din skola.

– Ställ upp som kandidat till kärngruppen.

– Besök närmaste ungdomsgård för hjälp och draghjälp.

 

8. Vad är verksamhetsgrupper?

Verksamhetsgrupperna är ungdomsgrupper som verkar aktivt i syfte att främja ett utvalt tema. Verksamhetsgrupperna kan sträva efter att påverka till exempel att antalet motionsmöjligheter ökas, att det upprättas en laglig graffitivägg eller varför inte väcka diskussion om kisslukten i metrohissarna eller om djurens rättigheter. Grupperna kan vara självständiga eller få stöd av vuxna som är verksamma bland ungdomar. Grupperna får själva besluta om sina verksamhetssätt. Det viktigaste är att gruppens verksamhet riktas till ett objekt som de unga vill att den ska riktas till.

 

9. Vad är Kruts kärngrupp?

Kruts kärngrupp är en grupp på tjugo 13–17-åringar som väljs årligen. Kärngruppens uppgift är att tillsammans med ungdomscentralen se till att Krut-systemet för påverkan fungerar. Alla 13–17-åriga Helsingforsungdomar kan ställa upp som kandidater till kärngruppen. Gruppen väljs i ett elektroniskt val där alla unga som är berättigade att ställa upp som kandidater och som bor i Helsingfors har rätt att rösta. Läs mer om kärngruppen här [länk]

 

10. Varför lönar det sig att ställa upp som kandidat till Kruts kärngrupp?

Verksamheten i kärngruppen erbjuder en unik logeplats till det kommunala beslutsfattandet i Helsingfors. Kärngruppens medlemmar är med och säkerställer att Helsingforsungdomarna får sin röst hörd i stadens beslutsfattande. I kärngruppen kan du lära dig nytt eller förädla dina kunskaper om och färdigheter i att påverka och vara verksam i en grupp samt aktivt vara med om att göra Helsingfors till en bättre plats för ”dig, mig och oss”.

 

11. Vad har man redan gjort inom ramen för Krut?

Ett lysande exempel på Krut-verksamheten och vad den åstadkommit är graffitiväggen som öppnades i Jakobacka våren 2013. Andra bra projekt är det fullmäktigeinitiativ om att PRAO-perioder borde erbjudas även i gymnasiet som de unga bearbetade tillsammans med en vice fullmäktige från Helsingfors samt utbyggandet av ungdomsgården i Kasberget. År 2013 skickade kärngruppen bland annat ett ställningstagande till stadens centralförvaltning i vilket den krävde att antalet sommarjobb för Helsingforsungdomar ska ökas.

 

12. Vad är ruuti.net?

Ruuti.net är Kruts egen webbplats som för samman verksamhetsgrupper för unga från Helsingfors, lyfter fram de ungas påverkningsverksamhet och dess olika perspektiv samt erbjuder de unga en direkt kanal där de kan komma med initiativ till det kommunala beslutsfattandet.

 

13. Vad är KrutExpo?

KrutExpo är ett påverkningsevenemang som ordnas varje höst. KrutExpo för samman olika aktörer och erbjuder bland annat möjligheter att säga sin åsikt, påverka direkt och lära sig olika sätt att påverka samt möjligheter att möta beslutsfattare och även verkstäder. Omröstningen till kärngruppen börjar på KrutExpo. De unga deltar i planeringen av expos innehåll.

 

14. Vad är mötet med beslutsfattarna?

Mötet med beslutsfattarna som ordnas varje vår samlar unga och kommunala beslutsfattare vid ett gemensamt förhandlingsbord. Idéen är att de unga och beslutsfattarna bearbetar teman som de unga har valt till gemensamma åtgärdsplaner och att beslutsfattarna tar sig ansvaret för att föra planerna vidare. I april 2013 lockade mötet med beslutsfattarna över 130 ungdomar och cirka 30 beslutsfattare.

 

15. Vad är överborgmästarens elevkårsdagar?

Under överborgmästarens elevkårsdagar samlas skolelever och beslutsfattare på stadshuset för att diskutera idéer i syfte att öka trivseln i skolan. Utifrån läroanstalternas ställningstaganden utarbetar den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet sina offentliga utlåtanden. Överborgmästarens elevkårsdagar är även förknippade med Krut-projektmedel som skolor och läroanstalter kan använda för att ordna ett socialt evenemang eller social verksamhet eller för att förbättra den fysiska lärmiljön vid läroanstalten. Överborgmästarens elevkårsdagar ordnas vartannat år.

 

16. Vad är elevkårsdagar?

Under elevkårsdagarna som ordnas varje höst presenterar elever från olika skolor sina idéer om hur man kan påverka i skolan. Samtidigt delar man med sig av god praxis för delaktighet. Under elevkårsdagarna följer man även upp hur det offentliga utlåtandet som framfördes under Överborgmästarens elevkårsdagar framskrider.

 

17. Vad är KrutBudgeten?

KrutBudgeten är ett pilotförsök med deltagande budgetering. Inom ramen för försöket har de unga möjlighet att fatta beslut om verksamhetsplanen och hur budgeten ska användas vid enheterna för ungdomsarbete i Haga-Kårböle och Sydöstra Helsingfors. Ungdomarna i området bjuds in att utarbeta KrutBudgeten och planera fritidsverksamheten för 2014 tillsammans med ungdomsarbetarna i området.

 

18. Vad är Kruts historia?

Helsingfors stadsstyrelse fattade den 13 juni 2011 ett beslut om att ta i bruk påverkningssystemet Krut för unga. Samtidigt uppmanade stadsstyrelsen stadens samtliga ämbetsverk och anstalter att utnyttja Kruts olika funktioner när de bereder ärenden som berör unga samt att i beslutsfattandet ta hänsyn till sådant som kommit upp när de unga har hörts. I beredningen av Krut-systemet hördes Helsingforsungdomar och ungdomsorganisationer från Helsingfors.

Krut fick sitt namn genom en namntävling. Krut är strålande kraft, insikter, början på en förändring och själva förändringen. Krut är en möjlighet att åstadkomma förändringar.

 

19. Hur förhåller sig Krut till demokratin?

Krut kompletterar den kommunala demokratin och dess system för beslutsfattande samt är verksamt inom ramen för det. Verksamhetsgrupperna och övriga ungdomar hörs i beredningen av ärenden som berör de unga och som de unga i synnerhet intresserar sig för. Krut uppmuntrar även de unga till direkt demokrati genom initiativ och mötet med beslutsfattarna samt stödjer deras egen aktiva påverkningsverksamhet. Kruts kärngrupp väljs genom ett val som är öppet för alla ungdomar. I Krut ingår även en stark uppfattning om närdemokrati och tematisk demokrati. Därutöver lyfter den deltagande budgeteringen fram modellen för förhandlande demokrati som en del av Krut.

 

20. I vilket skede av beslutsfattandet är det bäst att höra de unga?

Kruts kärntanke är att garantera de unga en möjlighet att delta i beslutsfattandeprocessen redan när beslut bereds. Vi tror att de unga bättre får sin röst hörd om de beslutsfattare som bereder besluten hör de unga redan under tjänstemannaberedningen.

I Kruts strukturer satsar man på stödjande av ungdomsgrupper i stället för en representativ modell, eftersom man genom att stödja de ungas verksamhetsgrupper kan åstadkomma mer omfattande påverkan och sänka tröskeln för deltagande. Representativiteten kan även göra politiken till något som ”inte angår mig” och prioritera urfinländare samt sådana ungdomar som fått uppmuntran hemifrån. Med hjälp av en modell som Krut kan man främja att så många olika ungdomar som möjligt får delaktighets- och påverkningserfarenheter och komplettera påverkningsmodellerna för en representativ demokrati.